Lite demokrati är alltid bra ...

... Men det skall vara lagom mycket. Eller hur var det nu ?


Investmentbolag, Fonder och Banker, leder till försämrad företagsdemokrati. När jag investerar i en fond får jag en ägarandel i en massa bolag. I många kanske en löjligt liten del, i andra en bit så stor att den om jag hade direktägt den, så hade den räckt till att göra det lönt att åka på bolagsstämma. Men nu får jag inte rösta. Eftersom jag äger indirekt.
Investmentbolag är det likadant med; det går inte att be dem ta hänsyn till att 5 % av deras ägare vill att de i de bolag de äger skall rösta 95 % ja och 5 % nej. Istället kör de över minoriteten. Alltid och konsekvent.
Nu kan man argumentera att - det visste alla om, innan de gick in i bolagen. Ja, det stämmer, men att 'vi visste om att skeppet var dåligt, är inget argument för att låta det sjunka'. Snarare är det bra, att det accepteras att problemet, är ett problem. Dags för reform !
Nu kan man argumentera att - istället för inflytande, får vi riskspridning. Vilket är helt sant, men det är ingen konkurrenssituation mellan de två. Det skall gå, att ha båda två.

Fonder borde införa ett system där andelsägarna får rösta om besluten. Att rösterna sedan fördelas i enlighet med de röstande. Att rösta kunde vi göra enkelt via våra konton på internet. Är tekniken så säker att man våga riskera sina pengar - så räcker det, då kan man tro att det är ägaren och inte en hacker som röstar.
Som det är nu är det ofta banker och fondbolag som röstar för sina klienters insatta medel. Det är oetiskt. Det är tragiskt att sitta på bolagstämman, där man inte behöver rösta, eftersom beslutet fått majoritet redan innan stämman drog igång.

Samtidigt så måste förändringen ske internationellt, annars får stora utländska fondbolag överhanden över splittrade svenska intressen. Det skulle kunna leda till märkliga och kortsiktiga beslut, förmodligen inte gynna ägarna av fonderna.

Lufsa runt och krama träd

Egentligen är det konstigt, det vi ibland håller på med. När man sätter det i perspektiv och ser det med oegna ögon. Att gå i skogen är något underligt. Det finns de som kramar träd och känner samhörighet med myrstackar, de som ligger i mossan och stirrar upp i himlen - lyssnande till fjärran fågel. De lever mitt ibland oss. Stämningssökerskan som i gläntan finner den ro hon saknat, hittar vemodigt alvar, är det kanske hon som är den underliga ?
- Vacker är naturen och kanske vemodig. Vacker är glömskan, och alltid vemodig.

Bister och karg, likväl som frodig och grann, kan man finna skogen och moarna. Den tid, då inte längre den som längta dit, i storstaden finns, kommer nog komma. Att glömma och gå vidare, är kanske vår natur. Men att glömma naturen och inte längre längta dit, att slita sig från sina band. Det är att förringa och gå vilse, det är att inte våga.

Í forn tid gick man inte som vi, i bygd och mark. Alltid var den tid, då man passerade den bekanta rotvältan och såg ut över tjärnen. För det är ändock bekant, så som det var i forn tid. Allt och alla är produkter av sin miljö och sin historia. Skogen är vår.

Vem är det nu som är den underliga ?

Post och Inrikes

Post- och Inrikes Tidningar skall från den 1 januari 2007 upphöra som papperstidning.

Jag som trodde att det fanns en vilja att bevara denna ärevördiga tidning, världens äldsta. Det är tråkigt, att den läggs ner, att istället göra något bra av den välja att ge upp. Tragisk, är vad den-nya-regeringens beslut är.
Inte för att Post- och inrikes är mitt husorgan, men det finns andra lösningar. En variant vore att låta den bli 'Beslut i korthet' eller Från Riksdag och Departement. Mitt favoritalternativ är dock att låta Metro köpa den och ge ut den som man gör med papperstidningen Metro. Det skulle vara en fjäder i hatten, för Invik, dessutom skulle den bli läst.

Tiggeri

Vår inställning till tiggeri brukar vara definierande. Vissa vill köra iväg tiggarna. Forsla bort dem så att de slipper synas och störa. Det är kallhjärtat. Andra ser tiggeriet som en naturlig del av samhället och en väg ur fattigdom. Det är ännu mer kallhjärtat.
Tiggeriet bygger på att människor är villiga att ge. Det bygger också på att människor inte klarar sig själva, systematisk utslagning. Att vi inte lyckas eller inte vill lyckas hjälpa vår tiggare är beklämmande. Men tiggandet har samband med hemlöshet och drogberoende.

I omgångar har vi avskaffat och motat tillbaka tiggeriet. Det har funnits självhjälpsgrupper och det har funnits registreringssystem. Inget av det finns längre. Det har funnits god psykitatri. Det finns inte heller. Det som finns är Faktum, en tidning, som de själva säljer.

Tiggeriet är kontraproduktivt. Det löser inga problem, det skapar nya och det förnedrar dem som utför det. Tiggarna själv säger ibland att de valt det själva och inte vill jobba. Det är självbedrägeri, en metod att stå ut. Men ingen vill sova på gatan eller förlora allt de äger. Vägen bort från tiggeri går via förmåga och vilja.
- Det jag skulle vilja är att det fanns är mer av Faktum; kanske apelsiner och annat de kunde sälja. En fungerande tung psykiatri som kunde hjälpa drogberoende. Det skulle ge en God Jul.
Glad Chanukka !

Vem gör vad ?

Det visade sig att underrättelsetjänster stod bakom delar av handhavandet som föregick Göteborgskravallerna. Inte oväntat, kan tyckas. Men samtidigt oroande: hur mycket av det vi ser är orkestrerat av främmande makt ? I många av fallen har det varit Förenta staterna och Großbrittaninen som stått bakom allslags revolutioner och tokigheter. Exakt hur mycket och exakt vad, vet vi inte. Inte ens rapporter som anser sig vara fullständiga är ju sällan det. Tidningar och massmedia visar ofta en vinklad och ibland helt felaktig bild.
- Det märker man när man varit med om något som rapporterats, det är sällan det stämmer till 100 % eller ens 90 %. Synd. Samtidigt så är det den bästa informationen man har, med tanke på att det faktist inte går att ta reda på allt själv. Ofta är sektorinformation och en himla massa pusslande en bra metod, men den är tidsödande.

Av hävd och egen effektivitet skall underrättelseorganisationer (MUST, CIA, FRA, NSA m.fl.) vara hemliga och nästan lite osynliga. Det finns öppna delar, men de sysslar oftast med andra saker än de hemliga delarna. HUMINT kan aldrig ersättas, men i takt med att SIGINT blir viktigare så kommer det att bli mer och mer dominerande. Det är inte bra, eftersom det inte går att få förklaringar av SIGINT (möjligen kan man tolka ihop och sedan lägga till detaljer) så kan det bli väldigt fel. Det är en risk man är beredd att ta. Alternativet är värre. Men ändå, man kan inte nöja sig med det resonemanget. Det kan nämligen bli väldigt fel.
Någon form av valideringsprocess och dubbelkontroll, mot en oberoende källa skulle kunna säkerställa att man hittar rätt. Syvende og Sidst måste man fråga sig om det är rimligt.

Orkestreringen i sig medför också att processer som övervakas tar oväntade vänningar. Att inte kunna förutse vad som sker, är ju precis just det som man inte vill uppnå. Anledningen till spaningen sker, (utan spaning - ingen aning ...) är ju att få en uppfattning om vad som kan ske. Visserligen kan det ligga en tjusning i att kunna styra, men det får inte övergå i maktberusning. Faran med styrningen måste alltid vägas in. Att sedan kunna backa upp styrningen med olika former av tvångsåtgärder, både är och är inte önskvärt. Det höjer också risknivån.