Matpolitik

I västerlandet har vi utrotat svälten. Att svälta, för att man inte har råd att köpa mat är idag ett okänt begrepp. Denna bedrift är oerhörd. Under hela mänsklighetens tid på jorden så är det först de sista åren som vi nått denna punkt. Det är en anomali, men som man kan hoppas blir permanent och utsträckt till hela mänskligheten.

Bra mat medför att barn slipper sjukdomar. Det medför att arbete blir bättre utfört och det medför att nästan allas välbefinnande ökar. Samtidigt belastar det miljön. Som regel är miljöförstöring en av de få saker som är negativt, med tillväxt och överflöd. För det är överflöd. Vi slänger varje år massor av grödor, för att upprätthålla priserna. Det är visserligen bra eftersom vi slipper brister och prisfluktuationer. Men det medför att samtidigt som människor utanför Europa och USA svälter så kastar vi mat. Om man inte förstår orsakerna, är det sjukt. Men alternativen är värre.

Att tära på miljön med större-än-nödvändigt uttag av växer är ett slöseri. Att fastställa en nivå för acceptabel mätmängdssäkerhet en svår politisk balansakt. Våra politiker kanske inte kan sägas ha lyckats fullständigt. Brödpriset ökar i år. Visserligen är priset på bröd, räknat som antal arbetade timmar försumbart. Det är den viktigaste politiken, att alla kan äta brödet. Kostnaden för svält i västerlandet är så hög, att världen nog inte vill betala den.

Samtidigt så bör de negativa effekterna av förda politik minskas, självklart. En ekologiskare och mer anpassad produktion måste till. Det innebär att vi måste ha bättre utsäden, bättre maskiner och kortare transporter. Jordbruket står inför oerhörda utmaningar när det gäller att klimatneutraliseras. Jordbruket får inte skita ner jorden, så att den blir ofruktbar. Utan ett hållbart jordbruk kan vi inte överleva.

Frivilliga insatser som KRAV, är alltid välkomna.