Basel II

De nya internationella reglerna kring kapitaltäckningsregelverk är tvivelsutan svåra att förstå. Enkelt uttrycket ger de banker och företag, förändrade metoder att beräkna risk. Risk anses vara volatilitet eller risken att inte kunna betala, både som organisatorisk och finansiell risk. Genom att utföra en intern kapitalutvärdering (IKU) skall företagen själva ta reda på hur stor den risken är. För mindre företag går det till så att Finansinspektionen, FI - ringer företaget. Fi frågar sedan om företaget blir utsatt för illasinnade rykten, om det finns behov av mer pengar och hur företaget har kommit fram till detta. För mindre företag liknar systemet ett-kryss-två, där det mer gäller att inte försäga sig och ha ett humm om vad man gör - än att faktist veta det.

De tre pelarna
Innom EG hade man tre pelare - dessa skrotades, eftersom ingen förstod dem, eller använde dem. I Basel II kommer de till heders. Allt för att öka förståelsen.
1. Kapitaltäckning - Har du tillräckligt mycket pengar för att inte konkursa ?
2. Riskbedöming och tillsyn - Hur vet du det ?
3. Information - Har du berättat detta för oss andra ?

Man kan kanske gå in på djupet av första pelaren, där allt från beta-värden till vega-risker skall specificeras . Problemet är nog snarast att skattningen är en statistisk bedömning baserad på historiska data (så kort tid som ett år), vilket ju inte är någon form av kristallkula. Men det är bättre än inget. Bankerna skall använda uttryck som Monte Carlo simulering, det inger mig inte med trygghet. (Monte Carlo simulering, som exempel är dålig på att ta hänsyn till korskorrelerade (även tidsbundna) faktorer.) Systematiska risker är svåra att ta hänsyn till; hur gör banken när alla värden sjunker ?!

Insyn
Samtidigt som bankerna skall ge insyn till FI, är medborgarnas insyn i bankerna dålig. Ännu sämre är möjligheten att utvärdera själva reglerna. Att de dessutom hittat på en mängd nya och spännande TBK*, gör att förståelsen av vad som verkligen skett är låg. Hur många bryr sig om att risken med en och inte en annan bank är högre ? Förmodligen ganska få. Det är svårt att greppa att banken/finansbolaget går omkull, det är något som amn som småsparare kanske inte räknar med. Den ranking som finns i USA, som kallas CAMELS, borde införas i sverige och löpande publiceras i vart fall i affärspressen. Sverige med våra få stora banker, har problem när en bank får problem, eftersom det då kan försvinna så mycket som 20 % av marknaden. Innom SEPA så finns många banker, men i Sverige är marknanden med alla mått mätt högkoncentrerad. Det är en systematisk risk för oss som sparar.

*Tre-bokstavs-kombination