Längtan till landet

Till sommaren önskar många att de var på landet, eller utomlands. Det ligger oftast någon-annan-stans, gärna långt bort. Maskrosbarn gör sig inget besvär bortom betong och asfalt.
För andra är våra städer exotiska. Turister i drivor invaderar Strömstad, Trelleborg och Göteborg. Tyskar, norrmän, nord-amerikaner och japaner, alla kommer de för att bese det vi lämnar.
- Med 'vi' menar jag nu medelklassen, skulle du vara arbetarbarn får du bo i en förort, å därifrån kommer du inte ! (Möjligen kan du få sommarjobb på bruket ... som varar i 55 år) Kolonier har liksom samma dragningskraft numera, när barn inte mår bra av växter eller inte behöver bygga upp ett lager fett inför skolåret ...

Turistandet i Sverige är underskattat. Det finns mysiga pensionat, som ger bättre valuta än någonsin Mallis. Det finns parker med konstiga djur och fulla tanter. Spexigt må du tro. Se finns naturligtvis Gotland.
Det jag dock har iakttagit, är att dessa resemål inte marknadsförs som Kanarieholmarna eller Rhodos. Reklamen tar sikte på kvalitet, istället för upplevelse. Ren vit duk och hummer, istället för underbar middag. Aldrig stort och roligt, alltid prydligt uppradat. Dessutom finns chansen/risken, att du kommer stöta ihop med den du bodde tillsammans med påväg till jobbet. Sverige är underskattat, men kanske är resan till Baltikum och gamla Svenskbygder något att unna sig ? Resor är alltid något att se fram emot, de är lika roliga att planera som att genomföra.