Projekt Europa

Det Europeeiska projektet är som en tanke. Enighet, låter så fint. Det är ett projekt som inte kunnat styras, men där effekterna av det syns långt bortom nordsjöns horisont. Vad är syftet ? - Det finns inte något svar. Eller jo, visst finns något, men inget som håller sådär vattentätt som svar på stora frågor borde kunna. Sammantaget är det så att olika förhoppningar i olika tider bundits samman som förklarar. Själva rörelsen framåt, har gjort det möjligt att tro på. Det är tron på förändring och möjligheten att skapa, som är den brinnande facklan - långt där framme. Som gör att länder och grupper hänger kvar.

“Ratificeringen av fördrag om upprättande av en konstitution för Europa.” Låter så knastertorrt att ingen annan än statsvetarna tycker det är spännande. Att intresset inte finns i breda folklager är klart. Men nu kommer Stats- och regeringscheferna ge vägledning till medlemsstaterna om vilken typ av debatt som skall organiseras: [ett påbud utgick ifrån Rom] “denna period av eftertanke kommer att utnyttjas för att i våra länder möjliggöra en bred debatt, där medborgarna, det civila samhället, arbetsmarknadens parter, de nationella parlamenten och de politiska partierna deltar”. Det är så man baxnar. Nu skall vi debattera hur vi skall göra för att gå ombord på tåget. (Utan att alls diskutera om det ens kan fara, vart det skall eller hur lång tid det tar - men skynda, för annars missar vi tåget...) Snälla EU: om du var ett giftemål så hade jag gift mig för pengar. Nu vill jag se lite £/$/€, annars så kommer det snart en skiljsmässa.

Den minskande tilltron till de politiska systemen, ligger i direkt proportion till deras förmåga att förmedla inflytande så att medborgarna kan lösa sina problem. Där har EU en stor börda att förändra. Sen är det naturligtvis svårare att ha demokrati och debatt i en union med många olika språk, folk och traditioner. Men det hjälper inte, att man får kommando att debattera.