Fildelningen

Fildelning är inte helt moraliskt förkastligt. Men det är ett otyg, ändå. Det bästa med fildelning är att man kan få tag på musik som annars inte skulle gå att få tag på. Den är billig, effektiv och möjliggör en breddad debatt. Det gör att smärre band som inte har råd med en massa dyra affischer får möjlighet att ge fler chansen att lyssna. Kanske leder det till att fler spelar musik, då musiken till sin natur blir mindre kommersiell. Inkomsterna från musiken, kommer då från konserter och inte från skivor.
- Att göra musik blir inte något man sysslar med av girighet, utan av kreativa skäl.
Till nackdelarna hör att större, ofta mycket bra artister, i ökad grad måste förlita sig på pengar från just konserter. Långa turnéer är kanske inte det som gör att de producerar mycket musik. De får mindre betalt, för sitt arbete. Men samtidigt: hur i hela friden kan någon ha en marginalproduktion på 10-tals miljoner US $ ? Är det rimligt ?
- Teknik-nördarna har ännu så länge ställt sig på nedladdarnas sida, eftersom musikbranschen velat stoppa utvecklingen. Men en bättre distribution av musik, mer pluralism och bättre möjligheter borde väl ligga i den branschens intresse ? Kanske, men då måste de definiera sig som en musikbransch, inte som en skivbransch.
Denna omvälvning är precis som alla andra teknikskiften plågsam för den som dödas. Men kapitalismens länder lever och dör på att äta och ätas. Så har det varit, så är det. (vi hade en jättestor tekoindustri 1900 - den försvann, så nu är alla vävare arbetslösa, eller ?) Samtidigt måste de kunna ta betalt för sina tjänster; då ligger kanske databaser med oändlig tillgång till musik, uthyrning av studios, konserter och t-shirts närmare till hands. ?Money is in the popcorn?.