Arbetslinjen

Från Moderat håll har det hävdats att Socialdemokraterna givit upp den sk arbetslinjen. Moderaterna och Socialdemokraterna har dock olika motiv vad gäller utgångspunkten för idén om arbetslinjen.

* Socialdemokraterna hävdar att arbetslinjen går ut på att höja antalet arbetande, lönerna och att bidragen gör det möjligt för människor att ta mer attraktiva jobb. - Socialdemokraterna ser törhända Moderaternas politik som en konspiration för att få arbetarna att ta vilka jobb som helst, genom att svälta ut dem.

* Moderaterna hävdar att arbetslinjen skall göra det attraktivt att arbeta mer, inte bara för dem som arbetar redan utan för alla. Därför vill man sänka skatter och bidrag. - Moderaterna ser törhända Socialdemokraternas politik som bakåtsträvande och ett missriktat försök att ge folk bidrag och därmed vinna röster.

Egentligen har inte Socialdemokraterna accepterat att de givit upp arbetslinjen (även om det inte i valrördelsen eller senare har hävdats från officiellt håll att S söker "En nation i arbete") eller debatten som sådan. Men i likhet med många andra debatter så framstår de båda som självklara huvudalternativ. Om detta är de i princip överens.
Arbetslinjen skulle kunna definieras som att den förda politiken skall skapa så många jobb som möjligt. Socialdemokraterna inser säkert som andra att detta gynnar arbetarna, men menar att idén från moderat håll används som murbräcka för allehanda gammal skåpmat. Att Socialdemokraterna inte vill ta debatten är delvis av taktiska skäl - debatten handlar ju om huruvida de svikit arbetslinjen eller inte.

Enklast nu vore för oppositionen att komma med egna förslag och lösningar, istället för att som nu sitta relativ tysta i bänkarna och gnälla om hur dålig regeringen är. Det finns en risk att väljarna kommer börja gilla den.

Att lansera egna begrepp och problem ger den som lanserar möjlighet att styra. Nu väntar vi ivrigt på debatten om "flexecurity" - vem hinner först ?